Sandestølen gnr. 110 bnr. 174
Gardsregister Garden Bruksregister Forklaring

Sandestølen gnr. 110 bnr. 174-

= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Fyrste utkast til manus. Meld frå om feil! NB. Hushald i tida før
1750 og etter 1900 er ikkje klargjort for internett. For english readers.

= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

Sandestølen var opphavleg støl under 'Sundrehagen', dvs. nordre Hago. 'Heimstølen Sandeslåtta' er nemnt i eit gardsyn på nordre Hago i 1750. Namnet Sundrelien har også vore bruka jamsides med Sandestølen.
    Frå 1809 omlag var Sandestølen husmannsplass. Sandestølen vart sjølveigarbruk ved frådelinga frå Sundrehagen i 1930.
    Sandestølen ligg øvst i Sundrelien. Saman med Sandestølen ligg bruket øvre Olastølen, bnr. 13 . Vanleg buskap kring 1950 var 1 hest, 2-3 kyr, 1 gris og nokre sauer.
    Areal 1995: dyrka jord 20 mål, anna areal 12 mål, produktiv skog 15 mål, annan utmark 33 mål. Buskap 25 vinterfôra sauer.
    Våningshus bygt 1975, hallingstugu 1890, sauefjøs 1982, gamalt fjøs frå omlag 1845 (rive); stall frå omkr. 1795 og loft frå omkr. 1920.

{5609} År: 1770c

Gunvald Johannesson ... Sundrehagen 1731-
Foreldre: Johannes ...
Gm Guri Olsdtr. Rue Sundrehagen 1736-
Foreldre: Ola Danielson nordre Rue og Birgit Olsdtr. Noss, Hol. (Hol III s 317)
*Barn
1. Ola Gunvaldson Sundrehagen 01.11. 1761-1781
Ola var soldat. Han vart drepen av Svein Asleson i 1781.
2. Anne Gunvaldsdtr. Sundrehagen Bomberud 24.06. 1763-1847
G 1781 m Mikkel Larsson Gjeldokk Bomberud, gnr. 32/9. G 1807 m Torjus Olson SveinSlåtten.
3. Borghild Gunvaldsdtr. Sundrehagen Bakke 1765-1831
Gm Embrik Olson Håheim nordre Bakke, gnr. 49/2.
4. Rangdi Gunvaldsdtr. Sundrehagen Holeplass 12.07. 1767-1839
G 1799 m Ola Olson Viskeplassen (Arnegard Noss), Holeplass, gnr. 50/2.
5. Daniel Gunvaldson Sundrehagen 1769-1832f
Daniel reiste til Fredrikstad. Ingen høyrde frå han på 30 år. Truleg død før 1832.
6. Ingeborg Gunvaldsdtr. Sundrehagen 1770c-
Konfirmert 1806 som Dal. NB. Systera Rangdi er født Dal.
7. Asle Gunvaldson Sundrehagen Bomberud 30.08. 1772-1809
Gm Margit Sveinsdtr. Gunhildgard Noss. Sjå Sataslåtten, gnr. 32/18.
8. Ola Gunvaldson Sundrehagen Prestelien 19.06. 1774-1832
Barn: Guri 1799-00 og Levor 1807- m/Birgit Levorsdtr. Helling Kolbotnen. Ola var losjerande dagarbeidar i 1801.
    G 1825 m Anne Larsdtr. Kitilsplass 1790-1826.
    Ola G. Lien budde i Land pr. gjeld 1804, og var i Ulshagen i 1809. Ola testamenterte eiga si til frillesonen Levor Olson Kolbotnen. Levor og mora Birgit Levorsdtr. Kolbotnen delte eiga (70 spd) i 1833.
    Ola var attgift 1830 m Brita Olsdtr. Sæbbe i Eidfjord. Barn: Guri 1831- ; Ola 1835- ; Mari 1838- . (Eidfjord s 136). Dei kalla han "Krusen". Ola og Brita var på legd på Sæbbe i Eidfjord i 1865.
9. Birgit Gunvaldsdtr. Sundrehagen 1776-1784
10. Tomas Gunvaldson Sundrehagen Trageton 1784-1851
Gm Margit Olsdtr. søre Trageton i Hol 1794-1866. Barn: Barbro 1823- g 1857 m Ola Knutson Øystre Øyen på plassen i Moen; Jon 1825- bonde i søre Trageton, g 1855 m Anne Olsdtr. Hamarsbøen (5 barn); Gunvald 1826- til Am. i 1859; Astrid 1828- g 1858 m Ola Kitilson Foss Fosshaugen; Ola 1830- på nedre Uthus i Hol, g 1853 m Mari Gunnarsdtr. Mølnedalen; Margit 1833-1834; Margit 1835- gm Nils Eirikson Rotebakkdokken; Ingebjørg 1840- ugift. (Hol VI s 163)

Gunvald Johanneson og Guri budde i Rue dei fyrste åra. Barn nr. 1-4 og 6 er født i Rue. Det 5. barnet er født 'Dal' og det 6. 'Sundrehagen'. Truleg bygsla Gunvald plassen Sandestølen under Sundrehagen.
    Gunvald sitt opphav er noko uklart. 'Ikkje Dal i Hol.' skriv L. & S. Reinton. (Hol III s 317.) Her vil Johannes Jakopson på Krosshaug vera av interesse. Han kunne vore skriven 'Dal' om han budde på husmannsplassen Skriudalen under Krosshaug. Og Johannes budde på Krosshaug i 1734.
    Gunvald var skinnfellmakar i 1801, og både han og Guri budde hjå sonen Asle som var soldat, skreddar og husmann med jord under Sundre. Asle skreiv seg m.a. Bomberud og kom til Sataslåtta før 1802.

{5610} År: 1809c

Knut Olson Hestehagen Sundrelien 1768-1850
Foreldre: truleg Ola Børgeson Skavhølen (plass under Prestgarden) og Ingeborg Sveinsdtr. ... .
Gm Kari Sevatsdtr. Toplass Sundrelien 1774-1874
Foreldre: Sevat Olson Thon Bergaplass og Mari Embriksdtr. Slåtten.
*Barn
1. Ingeborg Knutsdtr. Sundrelien 02.04. 1804-1889
Barn: Kari 1826-1907; Margit 1828-1868; Lars 1832- ; Ingeborg 1839-1938, sjå barnebarn.
    Ingeborg var lova ekteskap med Ola Arneson Myrestølen, og ho vart med barn som skikken var. Så døydde Ola brått i 1828. Men Ingeborg vart verande i Myrestølen som tenestjente. Fire år seinare fekk Ingeborg sonen Lars med Arne Larsson Sundrelien, dvs. faren til Ola Arneson.
    I 1833 måtte Ingeborg møte på tinget for blodskam. At ho fekk barn med han som skulle vorte svigerfaren vart rekna som blodskam i det gamle lovverket, og båe to vart dømde "at have deres Liv forbrudt" og ilagt 10 spd i bot. Saka gjekk til høgsterett. Så vart Ingeborg benåda av Kongen og fekk istaden 10 dagar vatn og brød.
    Kring 1840 var Ingeborg tenestjente, og etterkvart saman med Holge Olson Helgelien. Ingen barn. Ingeborg vart buande i Sandestølen med ungane sine. Dei siste åra var ho legdekone i Sandestølen.
2. Margit Knutsdtr. Sundrelien Sandestølen 26.05. 1806-1889
Ugift. Margit hadde visst 4 barn, sjå barnebarn.
    Margit tok seg tenest på Hesselberg på Ringerike i 1826. I 1875 var Margit inderst i Sandestølen, dreiv dagarbeid og brødbaking.
3. Sevat Knutson Sundrelien 28.07. 1808-1880
G 1833 m enkje Mari Torsteinsdtr. nordre Bråten. Død som 'ugift inderst' i Randedokken i 1880.
4. Ola Knutson Sundrelien 03.09. 1812-
Ola Knutson hadde ukjent tilhaldsstad i 1874.
5. Embrik Knutson SundreLien 18.08. 1817-
Embrik var i tenest hjå Embrik G. Heie i Flå, men rota seg bort i nasking ein dag han var aleine på garden. Han vart arrestert 1836 og ført til lensmannsgarden på Gulsvik i Flå for avhøyr.
    Det vart opplyst at han var så fattig at han ikkje åtte kleda sine. Etter at vitneavhøyr i Flå vart Embrik sendt vidare til lensmannen i Krødsherad.
    I 1837 vart Embrik dømt til 1 år på tukthuset. I formildande retning vart anført "forsømt opdragelse og endnu ukonfirmert Tilstand".
    Embrik hadde ukjent tilhaldsstad i 1874.
*Barnebarn
1. Kari Olsdtr. Sundrelien Haugerud 13.03. 1826-1907
G 1854 m Asle Eilevson Haugerud, gnr. 123/51.
    Foreldre: Ola Syverson Skjerping inderst på Strand (ungkar) og Ingeborg Knutsdtr. Sandestølen.
2. Margit Olsdtr. Sundrelien Gjerdnesslåtta 17.08. 1828-1868
G 1856 m Ola Kristianson Trolløyen Gjerdnesslåtta, gnr.
    Foreldre: Ola Arneson Sundrelien (ungkar) Ingeborg Knutsdtr. Sundrelien.
3. Lars Larsson Sundrelien Sandestølen 13.02. 1829-1907
G 1855 m Birgit Olsdtr. Hansebråten. Sjå neste hushald.
    Foreldre: Lars Arneson Hefte Skallehaugen Stakkestøet (ungkar) og Margit Knutsdtr. Sundrelien.
4. Lars Arneson Sundrelien 24.04. 1832-
Lars vitna 1851 at han vaks opp hjå mor si og gjætte for andre om sumrane. Sidan er han ikkje spurt.
    Foreldre: Arne Larsson Sundrelien og Ingeborg Knutsdtr. Sundrelien.
5. Ingebjørg Knutsdtr. Sundrelien Tune 13.01. 1839-1938
G 1866 m Syver Herleikson Tunehagen, gnr. 124/6.
    Foreldre: Knut Halvorson Granhagen Helgeplassen (ungkar) og Ingeborg Knutsdtr. Sundrelien.

Knut hadde to barn med Kristi Olsdtr. Helling: Nils 1799-1802 og Nils 1803-1883. (Sjå Gudmundsrud, gnr. 110/2). Sjå nordre Helling udelt, gnr. 106/0.
    Knut skreiv seg Skavhølslett under Prestgarden 1799-1804. Sjå Hestehagen.
    Knut var tømmermann og vart kalla Sande-Knut. Han skal ha vore ein meir enn vanleg 'smuk og velvaksen kar', og dessutan sprækaste kar i bygda. Men sidan han var av husmanns-slekt så vart det ikkje noko ekteskap med ho Kristi som var gardjente frå ØvreÅl. To barn fekk dei saman, men foreldra hennar gav seg ikkje. Kristi vart aldri gift.
    Men i 1804 gifte Knut seg med Kari Sevatsdatter og fekk fem barn med henne. Kari hadde dottera Kari f. 1797 med Ola Olson Hovdegard. Knut og Kari var i Toplassen i 1808. Det var tronge tider. Fleire av ungane deira vaks opp på legd i Leveld i åra 1816-1836.
    Då Knut døydde i 1850, var to av barna ute på bygdene og ein var i slaveriet. Kari budde sidan hjå dottera Margit i Sandestølen.

{5611} År: 1853c

Lars Larsson Sundrelien Sandestølen 13.02. 1829-1907
Foreldre: Lars Arneson Hefte Skallehaugen Stakkestøet (ungkar) og Margit Knutsdtr. Sundrelien.
Gm Birgit Olsdtr. Hansebråten Sandestølen 02.02. 1832-1917
Foreldre: Ola Olson Hansebråten (under Stave) og Birgit Larsdtr. Helling.
*Barn
1. Ola Larsson Sandestølen 18.12. 1854-1856
2. Margit Larsdtr. Sandestølen 01.01. 1859-1942
Barn: Kristian 1883-1954 med Hans Kristianson Sandehuset, sjå barnebarn.
    I 1891 var Margit heime hjå foreldra, ho dreiv med saum og strikking søm saman med 'sin fars dtrsønn', dvs. Kristian.
    Margit fekk medalje for hallingsaum på Landsutstillinga i Skien i 1891. Ei tid var ho hushalderske for Halvor Helgelien.
3. Ola Larsson Sandestølen 01.06. 1861-1938
G 1888 m Margit Håkonsdtr. SataHaugen. Sjå neste hushald.
*Barnebarn
1. Kristian Hansson Sandestølen 12.04. 1883-1954
Foreldre: Hans Kristianson Sandehuset (ungkar) og Margit Larsdtr. Sandestølen.
    Barn m/Birgit Olsdtr. Svarteberg: Olav 1914-1984. Kristian gjekk i skomakar-lære hjå morbror Ola Sandestølen.
    Kristian var ordhag og slagferdig. I unge år var han ein god dansar, og på ski var han modig. Han kunne stå ned Vestlia på ei ski!
    I 1900 var Kristian Sandehuset var fjøsmann ved Sanssausi praktisk pikeskole på Øvre Eiker. Skomakar og dagarbeidar.
    Kristian kjøpte hus på Sundre saman med Aslag Sandestølen.

Lars og Birgit gifte seg i 1855. Lars var husmann og timremann, og vart kalla Store-Lars. Han har truleg bygsla Sandestølen kring 1855.

{5612} År: 1881

Ola Larsson Sandestølen 01.06. 1861-1938
Foreldre: Lars Larsson Sandestølen og Birgit Olsdtr. Hansebråten.
Gm Margit Håkonsdtr. Haugen Sandestølen 18.08. 1859-1925
Foreldre: Håkon Olson Olaguthaugen/Satahaugen og Birgit Aslaksdtr. Sørbøentoen.
*Barn
1. Lars Olson Sandestølen 18.10. 1888-1941
Lars var busett i Stavanger i unge år. Lars var sterk. Det vart fortalt om ein stein som han lyfte under gjæting på Nyset i unge år. Den steinen var det ingen andre som greidde.
    Lars reiste til Canada kring 1930. Og i 1941 vart han skoten. Bakgrunnen for dette er ikkje kjent.
2. Birgit Olsdtr. Sandestølen 20.01. 1891-1917c
Birgit reiste til Amerika i unge år. Ho var sjukepleiar, - døydde i spanskesjuka.
3. Håkon Olson Sandestølen 04.02. 1894-1972
Gm Karoline Brandseth, Voss. Sjå neste hushald.
4. Ola Olson Sandestølen 02.05. 1897-1965
Ugift. Sjå år 1930.
5. Aslak Olson Sandestølen 29.04. 1899-1975
Ugift. Aslak teikna mykje frå barnsbein av. Han hadde med seg tegneblokk då han gjætte. Ei tid var han hjå målaren Nils Moen og måla bilete og rosemåling.
    Hytte-mannen A. Whist på Veståsen, som hadde sett teikningane til gjætarguten, hjelpte Aslak inn på Statens Kunst-akademi i Oslo. Der vart Aslak rekna for ein av dei mest lovande elevane. Ved sida av skule-arbeidet, fekk Aslak lære å teikne ornament hjå arkitekt Arneberg. Aslak hadde friplass og stipendium, men måtte spe på med dekor-arbeid i villastrøka i Oslo.
    I 1920 var Aslak midt oppe i ei lovande utdanning ved Statens Kunst og håndverksskule, og hadde lovnad på studieplass i Paris. Då fekk Aslak poliomyelitt, og utdanninga stogga opp. Med dette vart han isolert frå kunstmiljøet i samtida, men han held fram med arbeidet etter ein periode med hard oppatt-trening.
    Aslak henta motiva mest frå naturen og stølslivet, og det vart mange oppdrag med dekor av hotell, hytter og heimar. Troll, fjell og stølar var ofte nytta motiv. Arbeid: 'Årstidene' på Buskerud Vanføreheim på Modum, kjellaren på Folkets Hus (rivi), Ål Hotell (fjerna), "Trollstugu" til Svein Nestegard i Hol, samt mykje maleri. Han måla også portrett. Ål bygdamuseum har oppbevara gjenstandar frå atelieret og nokre maleri.
    Aslak kjøpte hus på Sundre, og budde der til han fekk sett opp ei hallingstugu ('Heimhaugen') på heimegarden i 1957. På denne tida vart føtene såpass dårlege at han laut bruke rullestol.
    Aslak var også felemakar og ein dugande spelemann.
6. Eirik Olson Sandestølen 08.05. 1902-1980
G 1939 m Barbro Eivindsdtr. Hollebakken. Sjå år 1941.
7. Borghild Olsdtr. Sandestølen Hefte 31.05. 1906-1983
G 1930 m Eilev Knutson Hefte. Sjå søre Tune, gnr. 124/1.

Ola og Margit gifte seg i 1888. Ola var husmann i Sandestølen. Ved sida av bruket dreiv han som skomakar, timremann og jeger.
    I 1881 kjøpte Ola bruket øvre Olastølen hjå Nils Sveinson Hago og dreiv båe bruka samla.
    I 1930 vart Sandestølen frådelt Sundrehagen, og Ola vart dermed sjølveigar.
    Ola samla innmarka og flytta vegen og tuna til noverande stad. Stugu er bygd kring 1890, loftet i 1920. Sonen overtok bruket i 1930.